Allt det bästa har inte hänt än.

Jag har jobbat hela dagen idag med, eller nae, 10-15 menar jag. Detta gav mig utrymme att strosa runt själv några timmar. Grejen är den att vandra runt för mig är min meditation. Jag har musik i öronen och jag försvinner in i en annan värld. Jag vet inte var jag går och jag vet inte vart jag är på väg, för just där och just då är jag i en annan värld. Jag funderar på det mesta som går att fundera på och jag målar upp fantasier på hur livet kunde varit. Jag har suttit på en bänk och bara kollat ut över vattnet, där kände jag mig ensam. Jag började fundera på vad jag gjorde här, om det var rätt beslut att åka hit. Och efter ett väldigt fint sms från en kär vän, så fann jag mig själv gråtandes på en shoppinggata i centrala Sydney. Han bad mig bland annat att omfamna äventyret av att vara här just själv. Att bara vara har själv och njuta av det.
 
Jag fann mig senare på en annan gata där jag blev stoppad av en man. Han drog en vagn efter sig med böcker i. Han frågade om jag bodde i området, jag svarade nej. Han tog fram tre böcker från sin kartog på vagnen och gav dem till mig. Han sa att de handlade om meditation, om att hitta sig själv och få ro i sin själ. Jag log och sa att det var ungefär det jag behövde just nu. Han skrattade åt mig och sa att du ser väldigt lugn och harmonisk ut, använder du dig av meditation redan? Nej sa jag, men jag är ute och går på gator jag aldrig sett förut och det är medtitation för mig. Jag tackade för böckerna och sen satte jag mig på mitt tåg och åkte hem.
 
Och nu har jag bara druckit vin. Vilket också är som meditation på något vis haha. Imorgon vankas jobb igen och jag tycker fortfarande väldigt mycket om att gå dit. Visst, cheferna har börjat kyssa mig på kinden vilket är lite obekvämt men vad fan haha, hellre det än en utskällning va? 
 
 
 
 
 

Kommentera här: